På irrfärd i HOXOH

Om du som läser detta någon gång överväger att besöka HOXOH vill jag ge dig några råd. För det första, tänk om! HOXOH kan tyckas vara en inbjudande och ofarlig plats men detta intryck är fel. Platser som Kargom, Gombitakles slemdjungler eller spökkvarteren i Fontra Cilor är visserligen farligare, men HOXOH är farligt på ett annat, lömskare sätt.

Om du ändå måste åka dit blir mitt andra råd, bruka aldrig våld. Stadens magi gör att den som begår våld i HOXOH för evigt går vilse i dess irrgångar. Detta kan visserligen vara lögn som så mycket annat i HOXOH men jag rekommenderar inte att testa, hur frestad du än kommer att bli att befria HOXOH-borna från deras bländvita leenden. Som för övrigt bara är illusioner.

För det tredje, tag med rikligt med guld och håll hårt i det. Allt är svindyrt och ficktjuvarna talrika.

För det femte, lita inte på någon. Som paratornier är det lätt att tro att man är van vid lögner och falskspel. Men när paratorniern ljuger för sin egen vinning och därmed blir lätt att genomskåda, så ljuger man i HOXOH för lögnens egen skull, när som helst och om vad som helst.

Trots detta är mitt sjätte råd, köp en guide. Utan någon som hittar i staden kommer du att gå vilse.

Mitt sjunde råd är att ta med ett exemplar av Nomona Veritae. Dels kan dess sanna visdomsord hjälpa till att hålla sinnet intakt men jag märkte också att högläsning ur verket var ett effektivt sätt att jaga bort påstridiga HOXOH-bor.

Efter att ha genomskådat den osynliga bron, blivit lurade på marknaden och gått väldigt mycket vilse lyckades vi få ett par märkliga karaktärer, eller om de var en och samma, att leda oss till biblioteket.

Bibliotekarien sade att de hade ett exemplar av Bythos Sju Portar, men att det tyvärr var utlånat till en Mäster Kandurra, som dessutom varit försvunnen 50 år. Hon erbjöd sig dock att visa oss Pyramidtorget som tydligen var en stadens sevärdheter. Hur det nu kan finnas sevärdheter i en stad där man aldrig riktigt kan veta vad det är man faktiskt ser. På Pyramidtorget ska iallafall mäster Kandurras pyramid ha legat innan den försvann. Vi märkte snart att något var konstigt med torget, trots dess stora öppna yta ledde varje möte till trängsel. Genom Vodurs öga kunde vi att pyramiden, precis som bron, faktiskt fanns där men var osynlig. Dock kunde vi inte se någon öppning.

Jag drog mig då till minnes något jag hört för länge sedan, att den som korrekt skådar namnet HOXOH för sitt inre förmår genomskåda stadens illusioner. Så jag koncentrerade mig djupt på namnet HOXOH och så småningom, säkert med Shamash hjälp, kunde jag skåda pyramiden klart och tydligt, och dess dörr. Jag knackade på dörren som öppnades och pyramiden blev synlig för alla. Ut ur dess dammiga inre klev en tupp som började tala till oss. Han presenterade sig som Klokai och var tjänare åt mäster Kandurra. Han sa att han inte var av denna världen utan att han träffat Kandurra under resor i multiversum och sedan gått med att bli hans tjänare under en livstid för att lära av honom. Vi redogjorde för vårt ärende men han sa att Kandurra sovit en magisk sömn som det inte gick att väcka och att han gjort det i 50 år. Klokai erbjöd oss att få boken om vi i gengäld dödade Kandurra. Vi tyckte inte att mörde en sovande gamling var så lockande så Vrax lyckades faktiskt väcka Kandurra med en kraftfull skingra-besvärjelse. Kandurra vaknade men var förvirrad försökte genast väva en ny sömnbesvärjelse. Först när Eredrim sa att han hade en försenad lånebok på biblioteket kom han till sans. Vi ledde ut honom och han löste Klokai från dennes tjänst. Han gav oss en kopia av boken och lämnade tillbaka den. För att undvika att den kom i orätta händer lånade han sedan om den.

Nu var det bara att lista ut hur vi skulle ta oss till Bythos. Fyra av de sju portarna fanns tydligen i Grå Hallarna, och dessa har vår fiende spärrat vägen till. En ska finnas i en värld som heter Eidosea och två i Altor. En av dessa ska vara på andra änden av vår värld men den andra betydligt närmare om än svårtillgängligt. Nämligen i det förseglade demondyrkarriket Woddam, bortom Fokalerslätten. I boken fanns dock koordinater till Eidosea via HOXOH, och eftersom vi ändå var i HOXOH bestämde vi oss för att börja där. Det fanns dessutom en mandala i biblioteket som vi kunde få hyra, naturligtvis till ett hutlöst pris.

Eidosea lär vara en perfekt värld, av vilken vår egen blott är en smutsig spegling. Nej jag begriper det knappt själv men det var vad folk sade och vad vi kunde läsa oss till. Tydligen ska Shamash ha med det att göra på något vis. Bara tre av oss besökte Eidosea, jag, Tariq och Giovanni. Vi var oss inte lika efteråt, vi var mer attraktiva men jag kände att Eidosea gnagde på mitt sinne och jag känner mig svagare mentalt än innan. Vår värld kändes inte heller sig lik efter att ha sett Eidosea, världens känns lite smutsig, likgiltig och främmande. Eidosea är svår att beskriva. Jag såg en perfekt äng, med perfekta kaniner, luften var klar och allt syntes perfekt. Jag blev yr och stapplade tillbaka i portalen. Efteråt fick vi höra att ingen som vistats i Eidosea en längre tid återvänt och många av dem som varit där kort har förtärts av dysterhet efter att ha kommit åter. Woddam fick bli vårt nästa mål. När vi lämnat HOXOH besökte vi värdshuset på andra sidan bron och Tariq och Giovanni att vinet inte var lika välsmakande som innan. Mig bekymrar det mindre eftersom jag med Shamash hjälp skakat av mig behovet av njutning.

Nastrôl var nu under fullt angrepp från kishatiska armén. Balgumel var belägrat fick vi höra så vi satte kurs mot Faa för att den vägen ta oss till Fokale. På vägen hamnade vi strid med kishatiskt rytteri men fick hjälp av Nastrôlska krigarmunkar vilka vi slog följe med till Faa. Där provianterade vi och köpte vagn som vi med hjälp av hästar vi fått vid klostret plus några vi ärvt av dräpta kishatsoldater tog vi oss ner mot Fokales sandhav. Vagn i sand var ingen bra idé men till slut kom vi ut på karavanvägen. Där slog vi följe med en karavan där vi mötte en prålig man som låtsades vara en konstnär och livsnjutare, i sällskap med två farsegels legosoldater, en man och en kvinna som inte var de mest balanserade personerna jag mött. Eftersom den prålige var så ohyggligt usel lögnare listade vi raskt ut att han var kishatisk agent på väg att värva flygande kargombarbarer till deras här. Den alltid så vältalige Giovanni fick honom dock på andra tankar och övertalade honom att hoppa av och fly till Na Yoh.

CC

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar