Om Slevas ärofyllda död och syndarens väckelse

Jag hade funderat mycket på Slevas blindhet och kommit fram att det kunde vara guden Shamash som bestraffade henne. Så jag och Sleva lämnade de övriga hos Trodax Draconikus och begav oss till Shamashtemplet för att söka svar. Väl där berättade vi för prästerna om vad som hade hänt och de blev mycket intresserade. De trodde att det mycket riktigt var så att pruttpratarna i Laabne är en extremt helig Shamash-sekt och att Slevas blindhet var ett straff. Men om Sleva bad, smiskade sig och levde rent enligt Shamash bud kanske guden skulle kunna förlåta henne. Så hon fick instruktioner att smiska sig och jag visades en bok med alla Shamash påbud. Därefter frågade prästerna om var den här byn, tog av sig byxorna, pruttade och gick iväg.

Så Sleva började piska sig och jag började läsa. Efter en stund hörde vi skrik utifrån och in kom en odöd och gick till angrepp mot mig. Denna odöda var annorlunda är de som jag sett tidigare. Hans ögon svarta som djupet i Tiamassergapet och det kändes som om min själ började sugas in. Men jag lyckades stå emot och började slåss. En odöds överkropp gick till angrepp mot Sleva men trots att hon var blind och obeväpnad lyckades hon snabbt oskadliggöra den odöde. Då kom plötsligt en obeskrivlig kyla över oss. In kom en riddare, en odöd sådan, i en mycket gammal men välgjord helrustning. Denna var ingen vanlig odöd. De är oftast bara en tom kropp, viljelös materia som styrs av sin nekromantiker men utan själ. Detta var mer som en gast eller vålnad, intelligent och självständig. Han stred med banzikans konster, ständigt skrattande.

Han gick mot Sleva. Jag hade fullt sjå med den andra så jag kunde inte ingripa. Då bad Sleva till Shamash och plötsligt lystes hela hon upp av ett blått sken och fick synen åter! Beväpnad med endast en avsliten arm och ett mod jag aldrig förut skådat angrep hon dödsriddaren. Inpirerad av Shamash makt bad även jag och mitt svärd lystes också upp av Shamash heliga ljus. Jag kunde nu dräpa min odöda, om man nu kan döda någon som är död. Tillsammans slogs jag och Sleva länge och väl och det kändes som vi kunde vinna. Men plötsligt fick dödsriddaren in det gyllene snittet och Sleva dog omedelbart. Jag saknar Slevas mod, jag är ju trots allt trakorier, så jag insåg att detta klarar jag inte själv utan jag sprang iväg för att ta hjälp av de andra som är större krigare än så. Men i fortsättningen ska jag söka min styrka hos Shamash! Kastykes smutsiga väg har jag lämnat för gott.

Cracius Carnassos